3 juli

juli 3, 2008

Jag har lyckats förstöra ett antal av mina relationer med andra människor. Okej, sånt kan väl hända vem som helst, men det känns inte särskilt bra innerst inne. Jag brukade tänka att jag inte hade några fiender, men nu vet jag inte längre hur det ligger till. Åtminstone skulle jag inte önska det. Vad har hänt med mig egentligen? Varför har jag blivit så elak?

För tillfället känns det också konstigt, jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig ur den här situationen. Jag vill ju inte utnyttja människor, för det ger mig väldigt dåligt samvete, fast ändå inte för stunden. Men man måste komma ihåg att andra också är människor, och att det inte skulle kännas bra för en själv.

Jag saknar människor att prata med, som man kan prata riktigt allvar med. Förhoppningsvis dyker det ännu upp något tillfälle i sommar när jag kan konsultera kloka människor med mera erfarenhet än mig…


1 juli

juli 1, 2008

Återigen raderade jag mina gamla inlägg. Varför är det så svårt att bläddra tillbaka och reflektera över funderingar som tillkommit förut? Det är samma sak med fysiska dagböcker. Jag försöker och försöker, men det slutar alltid med att jag ger upp, river ut sidorna, och börjar om. Vad är det jag vill egentligen?

Det känns som om alla andra har så mycket att berätta. Det är så roligt att läsa om deras liv, men när det kommer till att dokumentera mitt eget så går något liksom fel. Det tar stopp, och motviljan sätter in. Egentligen vill jag ju att hela världen ska veta vad jag håller på med, för jag söker uppmärksamhet, men vem gör inte det?

På ett sätt har jag nästan fått den uppmärksamhet jag så länge längtat efter. Men det är lite svårt att veta hur man ska förhålla sig till en människa som man knappt känner. Därför funderar och funderar och tänker jag så att det knakar, eller så att det hörs när mina kugghjul knäpper och knarrar, som någon sa.